''När var det du skulle åka hem igen'' frågade jag

Just nu satt jag inne i pappas hotellrum och hade lite far- och dottertid. Klockan hade hunnit bli kvart i sju och Justin skulle antagligen komma när som helst. Jag var lite nervös inför dejten, varför har jag ingen aning om. Vi är ju jätte bra kompisar, men ändå ger han mig fjärilar i magen. Massor av fjärilar. Jag tror nästan att de har ett race där inne.

''Pappa, snälla gör inget pinsamt när Justin kommer.'' bad jag honom och knäppte mina händer.

''Jag, pinsam?! Hmpft. Aldrig'' sa han och skakade på huvudet.

''Pappa, senast vi var på köpcentret stod du och dansade framför alla.'' sa jag anklagande. Det var något av det pinsamaste, men ändå roligaste, jag varit med om. När jag sedan berättade det för Emma och Veroinca satt dom en hel lektion och skrattade.. sedan fick dom kvarsittning. I en vecka. Det var rätt åt dem. Varje gång de träffar pappa retar dem honom, men pappa vet att de bara skämtar. Det är något jag har tur med, min pappa är rätt tuff ändå, inte sträng utan mer som en vän eller bror.

''Jag hade bara lite kul, det är inte mitt fel att du inte har någon humo-'' han hann inte avsluta meningen för det knackade på dörren. Pappa hoppade snabbt upp från soffan och sprang till dörren.

''NEJ PAPPA!!'' skrek jag. Med hans hand på dörrhantaget vände han sig om med ett oskyldigt flin. Gör det inte!'' bad jag

''Göra vad?'' Med dem orden öppnade han dörren och där stod en leende Justin.

''Fan va dum du är.'' klagade jag. Han visste att jag inte menade allvar med de orden.

''Wow. Varmt välkommnande jag får'' skrattade Justin fram. Jag kollade mot dom och såg att han stod där brevid pappa. Jag kunde känna mina kinder bli varma.

''Tonåringar du vet..'' suckade pappa överdramatiskt.

''Ja..dom kan ha jobbigt humör ibland.'' sa Justin.

''Jag håller fullständigt med.'' nickade pappa till svar.

''Okey. Nu räcker det, jag förstår.'' skrattade jag och började gå mot dom.

''Så Mr. Karter, är det okej att jag tar med mig Miss Felicithy ut denna vackra kväll?'' undrade Justin med en posh-accent.

''Jo, självklart min unga herre. Bara du har henne hemma senast tolv.'' svarade han med samma röst.

''Men självklart sir.'' svarade han och höll fram handen som pappa sedan skakade.

Jag stod och kollade på dom med höjda ögon bryn. ''Ehh, nu går vi..'' sa jag osäkert.

Justin och pappa började båda två skratta. Justins blick mötte min och han räckte snabbt ut tungan mot mig när pappa inte såg. Jag skrattade tyst, han kan vara som en 10-åring ibland. Men jag gillar det med honom.

''Vi ses senare gumman. See ya man.'' sa han till mig och Justin.

''Yup. See you later man'' log Justin som svar. Dom gjorde något handslag innan Justin vände sig fullt mot mig.

''Redo att dra?'' frågade han med ett leende.

Vi vände oss och började gå mot hissen. Justin la sin hand om min midja. Han drog ner den lite närmare min rumpa, så halva låg på rumpan.

''Tafsa inte Bieber!'' hörde jag pappas röst ropa.  Justin drog skrattande upp sin hand igen, men bara en liten bit.

Justin och jag satt i bilen och körde genom gatorna i Paris. Bilder som jag har sett på Paris är helt annorlunda än staden själv. Bilderna gör inte staden rättvisa, Paris är nog en av de vackraste  platserna jag har varit på. I en bil bakom satt Kenny. Kenny sa att han skulle hålla sig på avstånd den här dejten också. När jag frågade Justin varför det var så viktigt att Kenny skulle hålla sig på avstånd  så sa han att det var för att han skulle kunna ''få in lite stötar''. Åt det skrattade jag bara men jag tvivlar inte på att det han sa var sanning för han är ju en stor flört.

Bilen stannade och Justin hoppade ut och han sprang runt till min sida. Efter att han öppnat dörren och hjälpt mig ut så lutade han sig framåt och gav mig en kyss på kinden. När han lutade sig bakåt igen innan han tog min hand. Vi började gå mot en vit byggnad med höga fönster. Kenny följde diskret efter oss.

''Vad ska vi göra här?'' undrade jag ''ska vi döda voldemort? Eller ska Edward bita oss så vi blir vampyrer? Jag menar jag skulle ju inte ha något emot det...''

''Hmpft. Jag är den ända som får ha mina läppar på dig.'' svarade han vardagligt och drog mig närmare sig.

Jag bara kollade på honom och blinkade.

''Det hoppas jag att jag iallafall är.'' mumlade han.

Jag kollade ner i marken. Jag vet inte riktigt om det var meningen att jag skulle höra det eller inte.. antagligen inte.

Vi gick in genom dörren och genom en korridor och svängde runt lite. Hur Justin hittade hade jag ingen aning om. Till sist kom vi fram till en svart dörr. Han vände sig mot mig.

''Redo?'' undrade han och la handen på dörrhandtaget.